torsdag 16 augusti 2012

Det är ett kaos av sociala katastrofer

Livet.
Livet
Livet.

Jag pusslar och pusslar hela tiden. Men ändå misslyckas jag med sista biten.
Tror det är delen till mitt huvud som nu känns som ett paket smör.

Saker slutar aldrig hända och min kropp har sagt ifrån. 
Jag orkar inte mer.
Flytten till Sydney känns i detta nu fruktansvärt långt bort. 
Jag vet inte ens om jag orkar ha 8 mån av enkelt liv. 
För att sedan komma hem till en vår och leta upp pusselbiten som fattas. 
Jag borde stanna hemma och ta hand om mig och min katt. 


punkt

2 kommentarer:

  1. Oavsett var du är är livet ett pussel som ska gå ihop.
    Om man avskaffade pengar skulle vi nog vara lyckligare allihop. Kom bara ihåg att det är trist att ångra saker man aldrig gjorde..
    Just nu vill jag flytta till landet och livnära mig på att plocka bär och svamp. Knas!

    SvaraRadera
  2. Låter som att du har det lite tungt nu. Hoppas den känslan snart går över för dig. Du måste du göra det som känns bäst för dig oavsett i vilken världsdel du hamnar! Kanske försöka att bara ha lite återhämtningstid. Du verkar ha så fullt upp hela tiden. När har du tid att bara ta det lugnt och hämta kraft. Ibland kan det vara bra att ha lite tråkigt. I vilket fall så hoppas jag att du tar hand om dig och att du får må bra. KRAM

    SvaraRadera